Sen ett par veckor tillbaka mediterar jag nästan varje kväll. Jag tänder ljus, sätter mig bekvämt och ser till att ha helt tyst runt omkring mig. Andningen är det centrala för mig. Djupt, djup ner i  lungorna och så långsamt ut igen. Efter ett tag är det som att tiden står stilla. Det enda som finns är jag och inget känns otäckt eller tungt medan jag mediterar. 

Ibland kommer någon tanke flygande men det är okej. Ibland kommer ett svar på något eller en känsla av att jag borde ta tag i en viss grej. Jag brukar lyssna på den känslan! Det är som att svaren kommer när allt annat blivit tyst.

Efter brukar jag känna mig lugn och klar i skallen. 

VI människor andas dåligt. Ofta ytligt och stressat. Alla våra celler behöver syre och vi fungerar dåligt när vi inte andas ordentligt.  Bara ett par fokuserade andetag då och då kan göra susen!

Min förhoppning är att kunna känna som jag gör under meditation även när jag inte mediterar. Tyvärr hinner alla negativa känslor ikapp ganska fort efteråt men under meditationen får jag i alla fall en stund.